Samhällsviktig verksamhet · Cybersäkerhetslagen (NIS2)

Se hela er angreppsyta.

När en ny sårbarhet blir känd behöver ni kunna svara på tre frågor. Finns den hos oss? Går den att nå? Hur långt kommer den som tar sig in? Vi håller svaren aktuella och dokumenterade för tillsynen, både utifrån och inifrån. Vi arbetar passivt i första hand, och känsliga OT-system rör vi aldrig aktivt.

Nytt lagkrav · MCFFS 2026:11 gäller från 1 oktober 2026

Så börjar det

Börja utifrån. Tyngden ligger inifrån.

Den kostnadsfria kollen svarar en gång på de två första frågorna, för det som är nåbart från internet. Den tredje är svårare: och om någon tar sig in?

Steg 0 · kostnadsfritt

Exponeringskoll

Vi kartlägger hela er externa angreppsyta och visar vad vi ser. Lätt och hastighetsbegränsat mot det som står öppet mot internet, aldrig aktivt mot OT.

Få en kostnadsfri koll

Inom ett överenskommet scope och med ert skriftliga medgivande. Ingen förpliktelse att gå vidare.

Det här ingår

  • Exponerade tjänster och system, med version
  • Domäner, certifikat och e-postautentisering (SPF, DKIM, DMARC)
  • Alla adressintervall ni äger, inte bara de namn ni känner till
  • Prioritering av det som innebär störst risk

Därefter finns två vägar: att hålla svaren aktuella för det som är nåbart från internet, eller att också låta oss lyssna på trafiken i det interna nätet, så att den tredje frågan får ett svar. Vi rekommenderar den andra, eftersom föreskriftens tekniska tyngd ligger internt och den externa bilden är billig att ta fram. Omfattningen sätts efter en kort avstämning.

Därför agerar ni nu

Compliance är drivkraften. Åtgärd är produkten.

Cybersäkerhetslagen (SFS 2025:1506) genomför NIS2 i Sverige. Från och med den 1 oktober 2026 gäller de konkreta säkerhetskraven i MCFFS 2026:11. De innebär att ni ska arbeta systematiskt och riskbaserat, och hålla relevant information om er digitala miljö. Att resultaten dokumenteras och sparas råder föreskriften er att göra, och det är vad en tillsynsmyndighet frågar efter.

Tempot har också ändrats. I september 2026 skrev vi om två brister som utnyttjades innan det fanns någon uppdatering att installera. Då räcker det inte att svara på frågorna en gång om året.

Samtidigt är det inte fler krav som saknas, utan människor som kan göra jobbet. 65 procent av organisationerna uppger att de inte har den personal som krävs för att förbättra cybersäkerhetsarbetet, och det problemet går inte att anställa sig ur på en marknad där ingen hittar folk.

Källa: MCF, Cybersäkerhetskollen 2025. 315 svarande offentliga organisationer av 549 tillfrågade, varav 173 kommuner. Undersökningen omfattar offentlig förvaltning — inte kommunala bolag.

Ingen kan sälja er efterlevnad. Men den tekniska grunden bygger vi åt er: att veta vad ni exponerar, och kunna belägga att ni hanterar det.

Vad vi gör

Tre frågor när en ny sårbarhet blir känd.

Frågorna är inte nya, men svaren behövs snabbare än förr. För det som är nåbart från internet går de två första att besvara utifrån. Den tredje kräver att vi ser trafiken i det interna nätet.

Finns den hos oss?

Vi håller en aktuell förteckning över vad ni har och vilken version det kör, både mot internet och i det interna nätet. När ett säkerhetsmeddelande kommer kan ni slå upp svaret. Utan förteckningen börjar letandet först när meddelandet redan har kommit.

Läs: En advisory är bara användbar om ni vet vad ni kör →

Går den att nå?

Vi ser vad som svarar mot internet och vilken version det kör, och jämför med kända sårbarheter. Där vi kan se trafiken ser vi dessutom om tjänsten faktiskt kommunicerar. Utan det svaret ser allt i listan lika brådskande ut.

Läs: Brandväggen står på listan. Verktygen gör det inte. →

Hur långt kommer den som tar sig in?

Genom att lyssna på trafiken i det interna nätet ser vi vem som pratar med vem, om zonerna är åtskilda som tänkt och om IT och OT kan nå varandra. Vi visar vilka vägar som står öppna, utan att själva gå dem. Utan det svaret hänger allt på att ni hinner uppdatera före angriparen.

Läs: Vissa dörrar går inte att stänga →

Svaren uppdateras automatiskt. Varje körning visar vad som ändrats sedan sist, så att ni ser trenden och kan belägga den över tid.

I det interna nätet ser vi också vilka administrativa gränssnitt som skickar inloggningar i klartext. Att skydda dem med kryptering är ett hårt krav (MCFFS 2026:11, 4 kap. 25 § andra stycket).

Från fynd till åtgärd

Att hitta luckan är halva jobbet.

Tre steg. Det mellersta är det en tillsynsmyndighet frågar efter, och det som oftast saknas.

01 · Hitta

Vi hittar och prioriterar

Vi går igenom er angreppsyta och pekar ut vad som verkligen är nåbart, inte varje teoretisk sårbarhet i en lång lista. Att risken är verklig visar vi med belägg: att tjänsten är exponerad och, där vi kan se trafiken, att den kommunicerar. Vi behöver aldrig utnyttja den för att visa det. Ni får en prioriterad lista som både tekniker och ledning kan läsa.

02 · Dokumentera

Vi gör fyndet till underlag

Ett fynd som inte är dokumenterat finns inte den dagen någon frågar. Varje körning läggs i ett arkiv där inget skrivs över: tillgångsregister, fyndrapport och ett daterat bevispaket som följer föreskriftens struktur. Varje fynd får en rekommendation: åtgärda, begränsa, bevaka eller acceptera med motivering. Beslutet är ert.

03 · Åtgärda

Vi hjälper er stänga luckan

Att hitta en lucka hjälper bara om någon stänger den. När det gäller nätverket kan vi ta det hela vägen: segmentering som begränsar ett intrång, starkare åtkomst med zero trust och MFA, och kontroll över vad som får ansluta. Är luckan inte en nätverksfråga säger vi det rakt ut och pekar vidare, i stället för att ta ett uppdrag vi inte äger.

Vad skiljer oss

Färre larm. Rätt underlag.

De flesta verktyg ger er fler larm än någon hinner gå igenom, och lämnar tolkningen till er. Vi gör i stället urvalet: vi pekar ut vad som är viktigt att ta tag i, och varför.

Vi visar det som faktiskt är nåbart

I stället för en lista med allt som teoretiskt kan vara sårbart ser vi vad som verkligen exponeras och kommunicerar utåt. Ni lägger tiden på rätt saker från början.

Tryggt för driften

Vi börjar i öppna källor, utan att röra era system. Mot IT-tjänster som är nåbara från internet ansluter vi lätt och hastighetsbegränsat, som en vanlig besökare, för att se vad som svarar. OT rör vi aldrig aktivt.

Underlag byggt för svensk tillsyn

Resultatet är format efter Cybersäkerhetslagen: daterat, spårbart till paragraf och möjligt att lägga fram för tillsynsmyndigheten som det är.

Vem som gör arbetet

Fynden bedöms av en CCIE Security.

Det är Ciscos expertnivå inom nätverkssäkerhet, och den som gör arbetet har lång erfarenhet av kritisk infrastruktur. Den första analysen gör vi för hand. Vi går igenom varje fynd, skiljer det som är nåbart från det som bara ser illa ut på pappret, och förklarar vad det betyder i just er miljö. Därefter är bevakningen automatisk och vi hör av oss när något ändras. En genomgång ingår varje år, och vill ni ha den månadsvis går det att lägga till. Behöver ni hjälp att genomföra åtgärderna, till exempel segmentering eller åtkomstkontroll, gör vi det tekniska arbetet i ett separat uppdrag.

Mer om oss →

Grunden i lag och ramverk

Samma grund som lagen och ramverken vilar på.

Både lagen och de vanliga ramverken börjar i samma sak: att veta vilka system ni har. Vi hjälper er få den bilden på plats och håller den uppdaterad.

Skyldigheten i svensk rätt
  • Cybersäkerhetslagen (SFS 2025:1506). Genomför NIS2 i svensk rätt, tillsammans med cybersäkerhetsförordningen (2025:1507).
  • MCFFS 2026:11. Föreskrifterna om säkerhetsåtgärder — det konkreta, bindande lagret under lagen. I kraft 1 oktober 2026.
  • MCFFS 2026:12. Föreskrifterna om säkerhetsrevision och säkerhetsskanning. Riktar sig till tillsynsmyndigheten, inte till verksamhetsutövaren — den reglerar hur tillsynen får granska och skanna. I kraft 1 oktober 2026.
Tillsyn & vägledning
  • Tillsynsmyndigheten. Sektorns tillsynsmyndighet utövar tillsyn över hur kraven uppfylls. Hur den får göra det står i MCFFS 2026:12: en säkerhetsskanning ska bland annat föregås av ett riskbaserat urval, och myndigheten ska tillsammans med verksamhetsutövaren bedöma driftrisken och ta fram en plan för att kunna avbryta (3 kap. 7 § och 8 §).
  • Incidentrapportering till NCSC. Betydande incidenter rapporteras till Sveriges nationella cybersäkerhetscenter (NCSC): tidig varning senast 24 timmar (2 kap. 5 § CSL), incidentanmälan senast 72 timmar (2 kap. 6 §) och slutrapport inom en månad. Vi levererar inte incidentrapportering — men underlaget vi bygger är det ni behöver ha på plats innan en incident inträffar.
Neutrala ramverk vi kartlägger mot
  • CIS Controls v8 — Kontroll 1 & 2 — inventering av hård- och mjukvarutillgångar
  • NIST CSF 2.0 — Identify → Asset Management (ID.AM-01/02)
  • ISO/IEC 27001:2022 — Bilaga A 5.9 — förteckning över informationstillgångar

Cybersäkerhetslagen kräver ett systematiskt och riskbaserat säkerhetsarbete. Föreskriften kräver att ni håller relevant information om er digitala miljö (MCFFS 2026:11, 4 kap. 9 §) — att ni behöver veta vad ni faktiskt har är vår slutsats av det, inte en formulering i texten. Ett erkänt ramverk är sättet att visa att arbetet är komplett. Vi säger aldrig att lagen kräver ett visst ramverk.

Vill ni se vad ni exponerar?

Det börjar med ett samtal och en kostnadsfri kartläggning av er externa angreppsyta, inom ett överenskommet uppdrag.

Kontakta Creative Solutions Sweden